Hej natten.

Är så jävla rastlös och livet känns sådär värdelöst jätte tråkigt helt plötsligt. Man går liksom bara runt och hoppas att saker ska hända,  utan att man tar tag i det själv. Japp precis sån är jag, tyvärr haha :(

We all have our ups and downs, och förresten jag måste verkligen träna! Har legat på latsidan och inte tränat idag, blöööööö. 

 

Ligger på golvet och skriver, tänker fan sova här inatt, just like a dog. Tror jag alltid har haft en hund inom mig. För när jag var sju år så hade min mattelärare ett samtal med min mamma om att jag skulle hoppa ner en klass för jag va så sen i utvecklingen haha, för när alla andra barnen räknade matte så satt jag istället under bänken och skällde och gnällde som en liten hund, var väl en jäkla tur att mamma stod på sig och sa att man faktiskt skulle låta barn få vara barn, så ja...jag fick stanna kvar i min årskull. ;)

 

sen så skulle jag alltid springa till en statyhund som min moster hade i sin hall varje gång vi var på besök där. kunde sitta i en timme bredvid staty hunden och bara försöka likna den haha...

+ att jag brukade sova i vår hunds korg för cirka 6 år sen, och ja....då var jag 14 år! Låg till och med i den när det kom gäster.

 

Sen så brukar min storebrors kompisar kalla mig för damp sofia, för jag gick tydligen till anfall varje gång dom kom hit och skulle va med min bror. Brukade bita dom och klänga fast i deras ben så att jag släpades med när dom gick. Nämde jag att jag var kär i alla hans kompisar? Haha jag var (och är fortfarande lite) dampig av mig. Minst sagt så har jag alltid haft vild fantasi, och är hyffsat kreativ! Men det tackar jag och bugar för, embrace your wierdness! 

 

Ciao / damp sofia